Just nu finns det varken tid, lust eller ork att blogga. Jag återkommer när jag börjar se ljuset i tunneln...

Ikväll har jag och svärmor haft Tupperwareparty tillsammans. Maria, Markus brors tjej, bestämde sig för någon vecka sedan att börja sälja efter att hon själv haft ett party hemma. Jag tyckte hon var riktigt duktig för att vara första gången och hade jag inte känt henne sedan innan hade jag aldrig trott att det var hennes första Tupperwareparty som säljare. Den här gången beställde jag två stycken pastaburkar, en avlång rundformad att ha spaghetti i och en ovalformad lång att ha annan pasta i.

Min vän Emelie Å var även bjuden på partyt och höll på att inte komma hem... Hennes tuffa Supra var uppbackad på garageinfarten men var helt plötsligt inte så tuff när den inte ville starta när hon skulle hem, HA HA! Hon fick lite starthjälp och sedan fick jag och Markus en åktur på Värnamovägen. Helt okej måste jag säga, en kick av adrenalin befann sig i magen allt :)


"Ööh! Vilken är plus och vilken är minus?"


Och där hostade Supran igång

Markus S! Nästa gång du skickar iväg frugan din, med en bil som inte vill starta, kan du väl åtminstonde skicka med HELA och icke livsfarliga explosionsbenägna startkablar, och även lära Emelie vad som är plus och minus på manickerna...?

Imorgon är det måndag, men inte vilken måndag som helst. Då börjar jag på mitt nya jobb! Jag har fått jobb på Köket i Gnosjö. Imorgon ska jag och min chef Erik träffas för att äta frukost och gå igenom dagen. Jag ser fram emot dagen jättemycket och jag tror det kommer bli en superspännande dag med mycket att ta in. Önska mig lycka till så berättar jag mer en annan dag.

Tidigare idag bakade jag en kaka, men misslyckades totalt! I receptet stod det att jag skulle använda långpanna, vilket jag gjorde, men receptet innehöll på tok för lite smet så min kaka var lika tunn som ett papper. Så ikväll har jag bakat om den i en något mindre form. Den står utomhus på kylning nu och jag tänkte ta mig en liten mumsbit innan jag somnar för natten.


Sega rutor med hallon och mandelspån

Godnatt och sov gott! ♥

Gårdagen som var kunde fasen inte bli bättre! På morgonen red jag Kaxe och Texas på banan. Texas var på tårna så att jag knappt kunde hoppa upp. Jag tror att han gillade den friska kylan. När arbetsmaskinen himself hade fått jobba blev han som vanligt till gott mod. Kaxe var helt underbar. Han var på gott humör och verkade vara sugen på att göra bra ifrån sig. Det krävdes inte mycket arbete förrens han var mjuk och atletisk på alla håll och kanter. Även han tyckte nog om den friska luften och solen som värmde på paddocken.

På eftermiddagen åkte hela familjen Nordenström iväg till Scandinavian Kartway i Anderstorp. Där mötte vi upp en del utav de sponsorerna som har sponsrat Nordenström racing under år 2010, och även andra glada prickar. Det var Go-kart som stod på schemat. Jag förvånade mig själv ordentligt med att faktiskt ha bättre tider än den rutinerade racingföraren till svärfar jag har. Ja, jäklar! Någon gång ska det väl vara min tur att få lyckas lite när det gäller motorer. Jag kommer ju alltid sist hur jag än bär mig åt!
Vi körde två finaler och jag hamnade i B-finalen. Jag fick starta först och tog täten. Men efter ett par varv snurrar jag givetvis och rasar ner i placeringar. Men sedan körde jag upp mig till en andra plats där jag jagade ettan. Jag var så jäkla nära, men kom inte närmre förrens jag kör rätt in i under sargen så allt lyfts över både mig och Go-karten. Och där blev jag sittandes med en vrålgasande Go-kart och ett klämt ben. AJ!


Starten har gått och jag har plattan i mattan i Go-kart nr. 1


Något varv innan målgång sitter jag fast under sargen...


Armarna i sidan och undrar hur jag ska lösa detta...


Dan är en värdig vinnare och hjälper mig dra bort Go-karten

Just nu infinner sig två feta blåmärken på var sida om knäskålen och det ömmar ordentligt. Så det blir ingen ridning för min del idag, även fast jag egentligen måste.

När jag har tid ska jag uppdatera bloggen om mitt nya jobb jag fick igår :)
Ha en bra söndag! ♥

Jag har konstaterat ännu en gång att jag helt enkelt inte klarar mig utan häst i vardagen. Så därför har jag tagit upp mitt gamla intresse igen. Just nu rider jag bara hemma på banan för att få igång min egen kropp. Såsmoningom ska jag komma igång ordentligt och ge mig ut på träningar igen *längtar*. Musklerna jag hade för ett halvår sedan är numera inga muskler utan fett. I ridbyxor är det väldigt mycket strech för att man ska kunna röra sig smidigt, och när de börjar sitta åt runt mage, midja och lår är det ett tecken på att man behöver göra lite fysisk nytta igen. Just nu ser jag ner på min mage. Min svarta polotröja jag har på mig sitter inte alls lika stramt, slätt och fint som den gjorde förra året vid den här tiden. Hade jag knäppt upp ridbyxan en knapp hade den gjort det... Jag erkänner väl också att jag inte är så värst duktig på att hålla igen med godsakerna. Kort och gott, ingen annan än mig själv att skylla! På med jackan och brumma iväg. Ikväll blir det lösgörande på banan.

På söndag ska jag och svärmor ha Tupperwareparty tillsammans. Jag var själv på ett Tupperwareparty för några veckor sedan, och jag ska erkänna att jag åkte dit med en ganska nitisk inställning. Det där är väl bara ett party där gamla damer dricker kaffe, kacklar och skrattar och tittar och klämmer på fåniga burkar som tydligen ska vara såååå bra!? Var det åtminstonde inte så förr? Kanske har du som jag likadana förutfattande meningar?Jag vill med detta inlägget konstatera att det inte alls är ett kärringparty. Vissa produkter tycker jag är helt onödiga medans andra inte kan leva utan, och min favoritprodukt som jag inte kan leva utan i köket är "Herb chopper". Jag använder nästan alltid lök i mina middagar och denna unika manick skonar mig ifrån att stå och hacka skräpet så man blir alldeles lipfärdig.



1. Dela löken så att den precis får plats i behållaren. Sätt på locket och vrid om så att locket låses.




2. Håll emot genom att lägga en hand ovanpå locket och dra sedan i snöret på sidan för att hacka sönder löken. Desto fler gånger du drar i snöret ju mer finhackat blir det. När jag vill ha relativt finhackat räcker det att dra fyra gånger i snöret.


KLART!

Vill du komma på partyt men inte fått någon inbjudan? Lämna en kommentar till mig i kommentarsfältet eller maila mig på andersson.ea@hotmail.com. Sådär, nu har jag lekt lite försäljare också :)

För en liten stund sedan kom jag in ifrån en härlig promenad med min granne Evelina. Det är bara 1,5 grad ute men riktigt härligt i luften, friskt liksom. Nu ska jag kvällsröja som jag alltid brukar göra innan läggdags, göra jobbarmackor och sådant roligt... ♥

Reprisen av Idol sedan i fredags går i bakgrunden just nu. Jay var ju riktigt grym och vilken röst han har. Den låten han sjöng passade hans grova röst. Geir tycker jag är allt annat än dålig också. Varför ska inte en äldre människa har samma chans i idol som en ung? Just nu står Seal på scenen. Jag kunde inte i min vildaste fantasi ana att Seal skulle inleda programmet. Mäktigt var det och killen kan sin sak.
Och hur lyckligt lottade är vi inte med detta underbara väder som är just nu! Imorse var jag och Evelina ute på en promenix och det var så skönt. Strax kommer Markus kusin och hennes lille C hit på fika. Sedan får jag se vart resten utav söndagen tar vägen. Jag har inga måsten, panik eller ångest över att göra något eller att ta tag i något som bör göras, skönt!


Jag var så sugen på chokladpudding, så jag bjuder på det idag.

Jag är evigt tacksam över tvättmaskinens uppfinnande, men vem fasen har kommit på det där tjutande ljudet när maskinen är färdig? Jag blir hypernervös! ♥

Markus och jag har en mycket romantisk lördagskväll ikväll, båda med varsin dator i knäet och helt knäpptysta...

På förmiddagen idag åkte vi till min moster med familj i Värnamo. Jag hade lektion för min kusin Wilma som är 10 år och hennes nya C-ponny Fanta. Jag tycker det gick jättebra för Wilma och hästen, och ryttarinnan verkade himla nöjd också. Det är ett mycket trevligt sto som tycker om att arbeta, och gör Wilma rätt får hon snabbt det bevisat för sig. I slutet satte jag mig upp i några minuter för att få känna lite. Åh, vad jag saknar skiten under naglarna och dammet i näsan! Men snart så... :)


Justering av stigläder och mamma/moster ger en hjälpande hand

Igår flyttade min kära granne Evelina hem ifrån Norrköping. För att göra en lång historia kort kan vi säga att hon fick jobb där, men att det inte fungerade riktigt som tänkt. Det är synd, men glad är jag över att ha henne på hemmaplan igen. I eftermiddag åkte vi upp till sjön och promenerade runt den med mina hundar. Solen stod lågt och värmde på oss rejält att vi blev alldeles svettiga, men skönt var det. Sådana höstdagar är ju en tiopoängare! Jag blir så energifylld och glad av sådant väder. Blir inte ni det också?

Nu ska vi snart åka iväg en runda. I Gnosjö råder det cykelfest ikväll och ett gäng har huvudrätt i Nordenströmracings racetrailer. Så jag och Markus var uppe på Simons och hjälpte till att pynta lite med bland annat maschaller. Det blev hur mysigt som helst med levande musik spelandes också.



Ha en fortsatt trevlig lördagskväll allesammans. Nu ska jag leverera en pizza till min bror hemma ♥

För en vecka sedan, vid den här tiden, befann sig Nordenström racing-gänget på Mantorp för säsongens sista tävlingar. Markus lyckades plocka på sig några poäng genom att köra till sig en andra placering på fredagen och en tredje på lördagen. Detta resulterade i en andra plats totalt. Föraren själv var inte alls nöjd med resultatet, snarare mycket besviken. För honom gällde det, vinna eller försvinna. Men jag tycker, som säkert alla andra, att det inte är dåligt med en andraplats när konkurrensen är så pass hård som den är. Resultatet var ju bättre än förra året iallafall :)


Två mycket nervösa bröder inför det allra sista racet...




Meja och Tyra i trailern

Direkt efter tävlingarna på lördagen tog jag med mig hundarna in till Mantorp för att hälsa på Tyras uppfödare. Tyras mamma, ena syster och bror var också på plats och de var så kul att få se dem allihop. Tyra och hennes syskon är ganska olika varandra i sättet och Tyra är nog den som är mest lik sin mamma Lucy enligt uppfödaren Monica.


Tyra till höger och hennes syster Lill-sally till vänster


Tyras bror Bethoven till vänster och Lill-sally

Veckan har verkligen travat på, men vi har hunnit med en del ändå. I måndags var vi i Eksjö hos Markus kusin Tina. Hon bjöd på jättegod mat och efterrätt. Tiden bara sprang iväg där vi satt i soffan och tjötade, så vi var inte hemma förrens kvart i ett. Och jobb dagen efter... *Phu*

Ikväll har jag varit och hämtat min dator hos Jonas. I tisdags skulle han bara hjälpa mig att lägga in ljudböcker på min iPod, men när han fick se hur "sunkig" den var ,enligt honom själv, var han bara tvungen att pilla lite på den. Det var nog en himla tur för jag hade bland annat 6 virus och inget virusskydd i datorn. Nu ploppar det iallafall inte upp en massa konstiga rutor så fort jag tittar åt datorns håll.

Dags att göra sig iordning för sängen. Klockan är på tok för mycket! ♥